Nathalies texter


Detta är mitt projekt i Samhällskunskap A, höst 2003 på KomVux. Jag har rättat lite här och där samt lagt till några meningar när jag la texten på min websida juni 2006.

Kan vi leva i harmoni med naturen?

 Miljön : problem, åtgärder och aktörer

Innehåll

Inledning
Ett växande miljöintresse
Ett projekt om miljön
Mina frågor

Problem
Varför finns det problem ?
Hur allvarligt är miljöproblemet i vårt samhälle?

Vem gör vad för miljön?
Mellanstatliga organisationer
Staten
Ickestatliga naturorganisationer
Svenska företag
Hur lever vi miljövänligt?

Diskussion
Hur lever jag miljövänligt?
Om boken Den gröna myten
Om u-länder

Referenser


Inledning

Ett växande miljöintresse

 När jag var liten förklarade min mamma att man skulle inte slösa mat och saker. "Tänk på de fattiga barn i Afrika som är hungriga." Hon sa också att man skulle äta mycket frukt och grönt för de var nyttiga. Sedan min barndom har jag alltid brytt mig om miljön och om min hälsa. Nu har jag blivit värre än min mamma när det gäller sopsortering och återanvändning. Jag tål inte slöseri, inte bara med hänsyn till de fattiga, utan också till min egen ekonomi: man förlorar mycket pengar genom att slösa varor, använda mer energi som man egentligen inte behöver, köpa onödiga saker. Jag tycker att man vinner mycket på att leva miljövänligt.

När jag kom till Luleå augusti 2002 märkte jag på en gång att det var en miljövänlig stad, med bra sopsortering och cykelvägar. Jag trivs bra i Luleå, dels för jag har träffat många fina människor, och dels för att jag kan leva det livet jag valde. Cykelvägar är så bra här att jag har aldrig använt ett annat transportmedel än min cykel för att fara till skolan. Även om maten är dyrare i Sverige än i Kanada, är skillnaden mellan ekologiska och vanliga varor mindre, och jag köper gärna miljövänliga produkter. Det är jätteviktigt för mig att leva miljövänligt, för min ekonomi, min hälsa, mina barnbarnsbarn, och inte minnst för den känsla att bidra till att göra världen bättre.

Ett projekt om miljön

 Jag har valt att göra detta projekt för att veta mer om hur det ser ut i Sverige miljömässigt. Samtidigt ville jag skaffa mig mera kunskaper för att själv leva ännu miljövänligare och därefter kunna bättre sätta det goda exemplet och uppmuntra andra att göra sin lilla insats för miljön.

För detta har jag läst kapitlet om miljön i läroböckerna Zigma och Exposé. Sedan har jag sökt på internet om de organisationer som presenteras i böckerna. Jag har också hittat ett par broschyrer som handlar om miljön på olika sätt och en bok Den gröna myten. Det var svårt att begränska mina källor för det finns så många, och när jag läser en text om miljön refererar den alltid till en annan myndighet, ett annat företag, en annan författare...

Mina frågor :

Mina frågor har ändrat sig medan jag sökte efter svar. Svaren inspirerade till nya frågor, och jag har behövt prioritera vissa frågor när de blev för många. Det känns som om jag kunde fortsätta forska om miljön i evighet och fortfarande vilja veta mer. Så ser mina frågor ungefär ut:

Hur ser miljöproblemen ut ? Hur allvarliga är de ? Hur ser lagarna ut i Sverige (de som handlar om miljön) ? Hur ser det ut i EU, FN och andra internationnella organisationer? Vad gör miljöorganisationerna ? Vad gör företagen ? Vad erbjuder miljöorganisationerna och staten för att uppmuntra företagen och enskilda att bry sig om miljön ? Vem bryr sig om miljön ? Är ekologi ett mode ? Vad är skillnaderna mellan västvärlden och u-ländernas miljösituation ? Är det möjligt för ekonomiska tillväxten att vara miljövänlig? Kan enskilda människor påverka situationen ? Vad kan jag göra ?

Problem

Varför finns det problem ?

Det finns olika orsaker till att man skadar miljön. Man kan göra det omedvetet. Det hände till exempel när man upptäkte att freoner hade redan börjat skada ozonskiktet efter att ha använt de i många år. Sånt kan hända när man inte känner till konsekvenserna. (Skulle man vilja medvetet skada våra barnbarns framtid?) Man kan också tro att det lilla förorening man gör kan knappt påverka stora jorden. Om alla tänker så och fortsätter göra lite förorening kan det bli sex miljarder gånger lite förorening, och det blir ganska mycket. Ibland väljer man medvetet att skada miljön, om man tror att fördelarna är större än miljöskador, till exempel ett vattenkraftverk som skadar ett litet miljöområde, men som ger både jobb och el för många människor.

De största och allvarligaste miljöproblem är internationella. Ozonskiktets minskning och klimatförändring stör oss alla, i form av hudcancer eller utbredning av öknar. Alla behöver sammarbeta för att lösa problemen. Alla behöver minska sin lilla förorening för att den globala föroreningen ska minska. Dessutom tillhör inte havet bara ett land, och skadan som ett land gör på havet påverkar många andra länders miljö. Vi måste sammarbeta om vi vill behålla vårt vatten. Därför finns det många miljöorganisationer som kämpar för att folk ska vara mer medvetet om problemen och för att hitta lösningar. Jag ska senare presentera några aktörer och deras åtgärder, men först vill jag presentera en forskares åsikt om problemet.

Hur allvarligt är miljöproblemet i vårt samhälle?

Man brukar tro att ju mer industri och sysselsättning desto sämre miljö, att miljöskador ökar med BNP. Marian Radetzki är forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Han visar tvärtom att ekonomisk tillväxt kan följas av en bättre miljökvalitet. Han ger exemplet att luftföroreningen i stora städer är värre där det finns mindre pengar, alltså att New York och Tokyo har renare luft än Calcutta och Lagos. Ett annat exempel är att städerna i västvärlden fick bra hygiensystem (som medförde bättre miljö och bättre hälsa) bara när industrialisationen kom, alltså när ekonomisk täthet och BNP ökade.

Marian Radetzki skriver "att miljökvaliteten förbättras när ekonomin växer och förtätas." Han presenterar fyra möjliga orsaker. För det första har människorna en tendens att vilja "påverka miljön så att den bättre passar mänskliga behov." Och med växande kunskap och vetenskap kan man bättre kontrollera miljökatastroferna. För det andra brukar sociala beteenden "förändras när samhället stöter emot miljömässiga gränser." För det tredje har rika länder tendens att intressera sig för alltmer immateriella saker. För de fjärde brukar de rika samhällena bry sig mer och mer om miljön. Alltså verkar Marian Radetzki tro att miljön inte är så allvarligt hotad, att ekonomiska tillväxten kan medföra miljöskador, men också kunskap och vetenskap för att motverka dem.

Vem gör vad för miljön?

Alltfler miljöorganisationer växer i vår miljöskadade värld och försöker påverka myndigheterna och näringslivet så att de ska ta hänsyn på miljön när de fattar beslut. Alla är inblandade. Här presenteras några aktörer och lite om vilka åtgärder de vidtar.

Mellanstatliga organisationer

Förenta nationerna har haft en miljöprogram (UNEP) sedan 1972. I 1992 har de samlats på Rio-konferensen (Conference on Environment and Development) för att diskutera den allvarliga miljösituation i världen. Då togs viktiga beslut och de flesta länderna undertecknade Rio-deklarationen, som innehåller 27 rådgivande principel. Här är den första och den tredje:

Principle 1: Human beings are at the centre of concerns for sustainable development. They are entitled to a healthy and productive life in harmony with nature.
Principle 3: The right to development must be fulfilled so as to equitably meet developmental and environmental needs of present and future generations.

Länderna har kommit överrens om ett handlingsprogram för miljöansträngningarna under det 21:a århundradet. Den heter Agenda 21 och innehåller 40 väldetaljerade kapitel under fyra stora sektioner. Den har inspirerat många myndigheter i deras miljöbeslut.

Europeiska Unionen har också en miljöbyrå och miljölagar. OECD (organisation for economic cooperation and development) rör lite miljöpolitik. OAU (Organisation for African Unity) har sammarbetat för att förbjuda import av farliga avfall till Afrika. De är bara några exempel bland många organisationer som verkar för miljön.

Staten

Det är staten som stiftar lagar (t.ex. skatter på bensin) och kan alltså påverka hur medborgarna ska bete sig. De är grupperade i tre kategorier (Zigma): användningen av mark- och vattenområde, användningen av våra naturtillgångar och skydd mot vatten och luftföroreningar. Många av lagarna är samlade i Miljöbalken som har tre principer: "miljöskador ska så långt som möjligt förebyggas", "kretsloppstänkande" (återvinning) och "Förorenaren betalar" (polluter-pays-principle PPP).

Sverige har fem miljödomstolar och en miljööverdomstol som dömer förorenarna. Det är domstolarna som beslutar om ett företag ska få tillstånd (ofta med stränga villkor) för miljöfarlig verksamhet.

Riksdagen har beslutat om 15 (numera 16) miljömål och 69 (numera 72) nationella delmål med årtal då delmålen ska nås. Staten har också tillsynsmyndigheter på både central, regional och lokal nivå. Den första (där står bl.a. Naturvårdsverket ) ger information och råd till de andra, som har tillsyn över företagen.

Ickestatliga naturorganisationer

Det finns många miljöorganisationer i världen, bland annat Greenpeace som är internationellt känt. Men i detta arbete ville jag veta mer om Svenska Naturskyddsföreningen. Den finns sedan 1909 och försöker med sin miljöpolitik påverka Sveriges miljöpolitik och folkets vanor. Ett förslag kallar de för skatteväxling. Det handlar om att höja skatter på miljöskadande saker (bensin, fabrikernas utsläpp...) och sänka skatter på arbetskraft. Det skulle vara bra både för miljön, folket (ev. mera jobb) och företag (de får mer vinst när de blir miljövänligare).

Svenska Naturskyddsföreningen erbjuder miljövänliga varor som de har kontrollerat och Krav-märkt. De erbjuder också med massor av råd, tips och information om miljöfrågor, hur man handlar miljövänligt, deras miljöpolitik... Om fler folk är medvetna och gör lite, så kan det påverka hela samhället, till exempel: "Om vi är många som väljer de varor som är bäst för miljön förändrar det marknaden." (SNFs broschyr) Om folket höjer efterfrågan på miljövänliga varor kommer företagen att vilja producera mer, och det blir bra för miljön.

Svenska företag

 Fler och fler företag har nu förstått att fler och fler personer bryr sig om miljön. Alltså erbjuder de miljövänliga produkter eller tar miljövänliga åtgärder för att inte bojkottas (som det har hänt något bensinföretag), eller för att inte betala för mycket skatter. Några industrier får press på att sanera det de har skadat. Saneringsarbetet kostar mycket, men "det har funnits en del frivilliga initiativ från industrins sida" (Anna Koblanck), dock inte så mycket.

ICA stormarknad har valt att producera sina egna ekologiska produkter , sälja Bra miljövalsprodukter samt använda så mycket som möjligt miljövänliga förpackningar och köldmedier. Stormaknaden erbjuder också återvinning i butikerna, samt har miljöbutiker där miljövänliga varor är mycket mer synliga, lätta att hitta. ICA har publicerad bl.a. broschyrer med information och tips om hur man ska handla miljövänligt med miljömärkt, om lätt och billig rengöring, om återvinning mm.

Hur lever vi miljövänligt?

 Här vill jag presentera några tips för att leva miljövänligare. De flesta kommer från ICAs broschyr om mat och miljö, men många har jag sett även på andra källor:

"Ät mer frukt och grönsaker." "Det krävs mindre mark och energi för växtodling ..."
"Vill du äta kött, välj naturbeteskött, lamm, vilt eller kyckling."
Välj miljömärken: KRAV, Bra Miljöval, Svanen, ICA-ekologiskt, Änglamark.
Välj produkter som är närproducerat. (det minskar transport och avgaser)
Handla nära dig (mindre transport)
Använd bilen ensam så sällan som möjligt (samåka, åka buss, cykla, promenera...)
"Avfrostad frys och ren baksida på kylen minskar energiförbrukning."
"Tina fryst mat i kylen"
Sopsortera och kompostera.
Minska vatten- och energiförbrukning.

Diskussion

Hur lever jag miljövänligt? (Utdrag ur mitt livsstil)

 Miljöhänsyn är bland mina högsta prioriteringar i livet. Jag försöker följa råden ovan så långt det går, och här vill jag presentera och förklara två av mina käraste miljöprinciper.

Om transport vill jag säga att man måste undvika privatbilism så mycket som möjligt. Man bör föredra att samåka, åka buss, cykla, springa och gå. De tre sista är dessutom mycket billigare och utmärkta för hälsan. Min man och jag har inte bil, och vi cyklar nästan varje dag. Luleå har underbara cykelvägar.

Mitt andra råd är att allmänt konsumera mindre. Man kan spara pengar genom att undvika köpa det onödiga. Vi har ingen bil för att vi inte behöver en. Konsekvenser är bl.a. att vi har råd att hälsa på min familj i Kanada minst en gång om året. Våra få och billiga behov gör att vi inte behöver jobba så mycket. Vi kan ta mer tid för att sjunga, dansa och träffa kompisar, och vi planerar spendera mycket tid med våra barn när vi får dem. Så vill vi leva vårt liv.

Det är miljövänligt att konsumera mindre. Om alla gjorde det, skulle det behövas producera mindre (med konsekvens mindre transport, mindre farliga utsläpp, mindre sopor...) Då skulle det kanske bli mindre jobb, kortsiktigt, men då skulle man inte behöva lika mycket pengar för då skulle man köpa mindre...

Numera är det mesta återvinningsbart på något sätt. Men även om man återvinner, tar det tid, energi och pengar att transportera soporna till återvinningen, och för själva återvinningsprocessen. Och varför ska vi köpa något vi inte behöver, eller något vi kommer att slänga om några månader ? Innan man återvinner, bör man tänka på att reducera sin konsumtion.

Det rådet gäller även vatten- och energiförbrukning. Man behöver inte ha lampan tänt i sovrummet om man sitter i vardagsrummet. Och man behöver inte duscha i en halvtimme. Tänk på all energi som behövs för att rena vattnet, och som skulle kunna använda till något annat. Konsumera alltså mindre vatten och el i vardagen.

Om boken "Den gröna myten"

Marian Radetzki jämför städerna före och efter indistrualisationen, men han jämför dem inte med före urbanisationen, då världsbefolkningen var mindre och när alla bodde på landet och hade sin egen gård. Det fanns säckert betydligt mindre förorening då.

Början av urbaniseringen med höjning av befolkningen i städerna orsakade största delen av ohälsan. Sedan kom industrin och mer kunskap som gjorde förbättringar i arbetslivet och i hygienlivet och folk blev friskare. Men sedan skadade industrin miljön jättemycket med koldioxid, radioaktivitet, kärnkraft mm. Och nu forskar man för att lösa de problemen. Det verkar gå runt i ett kretslopp med alltid ökande sysselsättning och BNP, med en typ av förorening som saneras med kunskap, och som blir efterträtt av en ny typ av förorening. Marian Radetzki refererar till Grossman och Krueger (1995): "... för de flesta miljöindikatörerna att tillväxen till en början leder till försämringar, och därefter till förbättringar ..."

Om u-länder

Marian Radetzki jämför luftförorening (svaveldioxid) i städer, samt syresättning i floder, i låg-, medel- och höginkomst länder. Det verkar som att de rika har renare luft och vatten. Men för 30 år sedan var det de rika städerna som hade värre luftförorening. U-länderna har inte nått det stadiet där vi (västvärlden) är nu. De är där vi var för några decennier sedan. Och stackars u-länderna vill utvecklas snabbare än de borde. De vill komma i kapp västvärlden för att kunna konkurrera med den.

Radetzki skriver också att "Kortsiktiga försämringar av miljön blir oftast mest allvarliga när den ekonomiska tillväxten är osedvanligt snabb, (...), ty då kan skadorna hinna blir betydande innan insatta åtgärder hunnit verka." Därför borde västvärlden använda sina kunskaper för att hjälpa u-länderna med att motverka de skadorna. Vi (västvärlden) har upplevt det de upplever nu, fast mycket saktare, så att vi har haft tid på oss att hitta lösningar och ta åtgärder. Vi måste agera nu för att vi vet konsekvenserna om vi låter dem skada miljön såsom vi har skadat den. Vi vet att inte bara deras barnbarn, utan också våra barnbarn kommer att drabbas av konsekvenserna.

Men i stället för att hjälpa dem utnyttjar vi dem. Vi (västvärlden) köper deras råvaror jättebilligt och säljer våra färdiga produkter (som de egentligen inte behöver) dyrare. De beundrar oss som är mer "utvecklade", som lever "bra". U-länderna påverkas för mycket av vårt konsumtionssamhälle. Många afrikanska länder har inte nått industrialiseringen, men dricker Coka Cola, Guiness, och vill ha internet. Västvärlden säljer sina produkter till fattiga länder som tror att de kommer att få bättre liv om de köper dem.

Jag har varit i Cotonou, som är Benins största stad, och luften är oerhört förorenad. De har dåliga filter på bilarnas avgasrör och det märks särskilt på mopederna. Dessutom kan de köpa billigare oren och olaglig bensin i Nigeria som luktar "jätteilla". Jag såg där kvinnor som står hela dagen och säljer t.ex apelsiner, sockerrör eller tvål. De står där bilar passerar för där finns kunder. Nästan alla har ett baby på ryggen och ett till barn som går brevid dem!

De har ingen elektricitet hemma, men de betalar gärna för att använda dator i en halvtimme och surfa på internet. De har dålig utbildning och dålig lön, och har dessutom problem med alkoholism. Vem är det som exporterar onödiga och ibland farliga varor och tjänster? De rika, för att bli rikare. Västvärlden får vinst genom att sälja sina produkter till fattiga länder, och de bryr sig varken om u-ländernas befolkning eller om vår gemensamma miljö.

Mina åsikter kan verka lite starka, men jag är faktiskt arg på västvärlden, på de rika och duktiga som utnyttjar de fattiga... Jag är en av de rika: jag har också uttnyttjat andra, jag har också köpt de billigaste varorna (antagligen producerade i de sämsta arbetsförhållanden), men nu vill jag göra min lilla insats för att motverka allt detta. Det känns jättesvårt att ändra på människornas tankar och beteende. Det jag vill är att alla ska leva i harmoni med varandra och med naturen.

Referenser

 Andersson m.fl. Exposé. Almqvist & Wiksell.
(Miljö och demokrati s. 558-577)

Bengtsson, Bengt-Arne (2000), Zigma. 4 uppl. Almqvist & Wiksell.
(kap.29 Miljön - problem och åtgärder s. 287-299)
(kap.28 energi i framtiden s.283-286)
(kap.27 Den ekonomiska tillväxten)

Radetzki, Marian, Den gröna myten, ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet. SNS Förlag 2001

Koblanck, Anna, Turingen fick ny frisk botten. och Press på företagen att sanera miljön. Dagens Nyheter 2003-11-16 och 2003-11-17


e-referenser

Europeiska Unionen:
Verksamhetsområdet Miljö

Förenta nationerna:
Rio-konferensen
Rio-deklarationen
Agenda 21

ICA:
Ekologiska produkter
Miljöbutiker

Konsumentverket:
Miljö
Sopsortering

KRAV

Miljöbalken

Naturvardsverket:
Lagar

Svenska Naturskyddsföreningen:
Skatteväxling
Miljöpolitik
Bra miljövalsprodukter

Svanen

Sveriges miljömål



till innehållsförteckning